Till minne av vår älskade

Bernerhill’s Asterix

 

Sudden

2005-12-29 - 2008-05-26

 

Att Sudden kom in i våra liv var egentligen inte alls planerat. Vi skulle ”bara” åka till Forshaga för att titta på Dagges första valpkull. Efter att suttit vid valplådan ett par timmar så kom både Stefan och jag nära nog samtidigt på att vi måste få köpa denna ljuvliga frallepojk!

Och underbart snälla Marika, uppfödare till Sudden lät oss göra det.

 

Sudden var en helt underbar fralla, så otroligt snäll och vänlig, ja, en mycket glad rackare som hade som mission i sitt tyvärr allt för korta liv sprida glädje till både människor och andra hundar. Var någon hund någon gång lite sur på honom, eller att de inte ville leka med honom gjorde han allt för att de skulle komma på andra tankar, och nio gånger av tio lyckades han!

 

Han var den som av våra frallor absolut skulle vara ”närmast” oss. Varje natt låg han mellan oss i vår säng. Jag, Matte som vill ha det lite svalt när jag sover fick mycket snart lära om. Jag vet inte hur många nätter jag vaknade av att Sudden, med nosen, tätt tryckandes mot min kind, framtassarna runt min hals, bakbenet liggandes över min mage ( svårt för Sudden att få andra bakbenstassen under mig!  Jag ”morrade” lite, försiktigt drog jag Sudden nedåt fotändan av sängen…..varvid efter en liten, liten stund känna hur han på rygg ålade sig uppåt igen. och om en stund låg han där med nosen tryckt mot min kind och framtassarna om min hals, igen.

 

Han fick följa med på utställningar tillsammans med Dagge bara för att vi skulle slippa ordna med hundvakt……Han slog Dagge, inte bara en gång, utan de flesta! Att ha förmånen att få vara ”handler” till en så showig hund kommer jag troligtvis ALDRIG att få uppleva igen!  Han våran, ”långräka” som jag ovärdigt kallade vår Sudd för, blev utställningschampion, bara några dagar efter att han blev två år gammal!

 

Men….. vi skulle byta alla Suddens framgång i ringarna mot att han än i dag fanns med oss idag. För att göra en lång historia kort:
Vår Sudd råkade ut för en sjukdom/smitta som knappast någon hört talas om, den heter Prototheca, en mutation mellan alg och svamp, den satte sig i ändtarmen och resulterade i kraftiga blodiga diarréer. Det finns endast ett fåtal kända fall i hela världen hos hund.

Sudden genomgick en mycket tuff medicinsk behandling hos vår underbara veterinär Erik Kjellgren på Arboga djurklinik. Allt som tänkas kunde göras gjordes för att rädda Sudden och försöka få honom frisk. Efter kraftig viktminskning, började allt se ljust ut, Sudden gick upp i vikt igen, han var nästan uppe i sin normalvikt, den tuffa medicineringen som enligt veterinärmedicinen tagit livet av de få kända fall som finns klarade Sudden bra, ingen påverkan alls, enligt proverna som togs. Så kom bakslaget…… på bara tre till fyra dagar blev han blind, massiv näthinneavlossning. Det som hände var att Prototheca satt sig i hans ögon.

Det tunga beslutet att låta Sudden somna in togs tillsammans med Erik.

 

Sorgen efter att inte längre ha vår Sudd med oss längre ÄR outhärdlig.

Visst är det så att ju längre veckorna/månaderna går står man ut ”mer”. Men det går INTE en endaste dag utan att vår älskade Sudd gör sig påmind i våra tankar.

 

Nu står den lilla urnan med Suddens aska på bästa plats i vårt hem, alltid med en vacker blomma i vasen bredvid.

 

Älskade Sudden, du fattas oss.

 

Stefan och Britt-Marie

 

Suddens stamtavla